Beautiful place

Ännu en helg har gått och dagarna rullar på, börjar komma in i rutinerna nu så det är skönt!
I söndags hängde jag med tjejerna igen och snälla som dom är så körde vi runt till olika fina platser i SF och de visade mig runt lite i staden. Vi körde även upp på ett av bergen som har en otroligt fin utsikt över Golden gate och sf. På kvällen begav vi oss till mallet för att gå på bio, självklart var det breaking dawn part 2 som gällde då de andra inte sett den än och jag klagar inte. Fick till och med se början denna gången, inte illa!
 
Igår var det en ganska lugn dag och eftersom att jag är ledig 5-6 timmar mitt på dagen så passade jag på att springa lite och sen tog jag en promenad i området. Älskar verkligen denna platsen, allting är så otroligt fint! Kommer bli så svårt att lämna allt detta för att åka hem till lilla Sverige igen..
Somnade halv nio igår, kunde helt enkelt inte hålla ögonen öppna längre så det fick bli en tidig kväll vilket kan vara väldigt skönt ibland.
 
Idag hade jag i princip samma schema som igår vilket innebar ett antal lediga timmar mitt på dagen. Fick då ett sms från en av tjejerna som frågade om jag ville hänga med till mallet och det tackar jag självklart inte nej till. Ett par fina skor som jag spanat in ett tag fick äntligen följa med mig hem och även en klänning. Vill inte ens veta hur många klänningar jag köpt under detta året, tur att det är billigt i alla fall..
 
För övrigt så saknar jag mina favoriter så otroligt mycket, saknar alla våra galna dagar, alla pussar & kramar och allt annat crazy som vi gjorde. Mina fina ungar är bäst!
 
Bilder från alla fina platser och allt annat kommer imorgon, är för trött just nu.

Golden Gate

Helg igen och imorgon har jag varit här i två veckor, fattar inte vart tiden tar vägen.
Igår lurade jag med familjen till Ikea för att få lite svensk stämning. Fick med mig julmust och glögg hem så nu är julen räddad. Fick familjen att köpa janssons också, toppen! Så det kommer bli en amerikansk/svensk jul i år. Kommer dock inte bli något riktigt julfirande den 24 tror jag inte utan får vänta en dag till istället. Ska i alla fall titta på kalle den 24 den saken är säker! Här måste vi fortsätta med traditionerna ju.
Efter att vi varit på Ikea tog min värdmamma med mig till en annan butik som har saker från hela världen så där lyckades jag hitta svenskt godis, sååå mycket bättre än det man hittar här kan jag lova.
 
Idag började jag jobba tidigt som vanligt, alltid lika kul när klockan ringer på morgonen. Förmiddagen var lugn, byggde lego med D ett tag. Vi bygger ett stort spökhus med massa skelett och ormar, det ni!
Sen blev jag upplockad av två svenska tjejer och en norsk och vi begav oss in till San Francisco. Åkte över Golden gate för första gången. Älskar verkligen området här, så otroligt vackert med alla berg och kullar överallt och vattnet. Världens finaste utsikt är vad det är.
Vi åkte in till SF och tog en promenad på stranden i det fina vädret. Jag är så tacksam för att vi inte har likadana vägar i Sverige som det finns här i sf. Upp och ner, upp och ner, upp och ner i världens brantaste backar. Hej åksjuka och illamående! Nej tack, jag föredrar våra små skogsvägar där hemma.
När vi var tillbaka igen så åkte vi till ett litet område med en liten gunga. Utan tvekan mitt nya favoritställe, utsikten var fantastisk och i bakgrunden kan man se Golden gate.
 
Nu blir det lite planering inför nästa vecka innan det är dags att träffa tjejerna igen för att gå ut och äta lite, skönt att äntligen träffa lite folk här kan jag lova!
 
 

Happy thanksgiving!

Nu har jag firat min allra första Thanksgiving och självklart var den stora kalkonen med. Förberedelserna började på morgonen då kalkonen gjordes i ordning för att sen spendera 4 timmar där. Jag och barnen började morgonen med att städa deras rum vilket inte var så jättekul då D igår bestämde sig för att hälla ut varenda liten lego bit han äger över hela golvet och det är ingen liten samling han har. Sen blir det ju inte direkt bättre när han även bestämde sig för att byta bur till sin hamster. Lego + hamster mat + pappersgrejer man lägger i buren + en lös hamster som springer omkring = kaos!! Men efter lite om och men så såg man äntligen golvet igen! Efter städningen hann jag med att ta en liten nap vilket verkligen behövdes då alarmet ringde klockan 2.00 så att jag skulle kunna ta emot ett viktigt samtal från Sverige. 2.30 ringde det och sen var det inte speciellt lätt att somna om igen, tidskillnaden är jag inget stort fan av!
 
Klockan 11 kom gästerna som bestod av släktingar till familjen. Bordet med mat blev genast mycket större och det var en intressant blandning som stod där. Självklart kalkon men sen fanns det också stuffing som är nån slags brödfyllning som man stoppar i kalkonen eller har jämte, potatismos, gravy som är nån slags sås, nån rätt med sötpotatis, nötter och marshmallows (väldigt konstig blandning men ändå helt okej) och sen en massa andra saker. Det var kul att få testa på alla nya grejer och kalkonen var supergod!
 
Alla bidrog med lite var och jag lyckades smyga med en svensk äpplepaj i menyn. Det blev en riktig hit, alla verkade tycka om den och jag får nog säga att jag föredrar hellre den än pumpapajen vi hade. Här använder de verkligen pumpa till allt och jag kan väl säga att det inte är någon favorit direkt..
 
Imorgon blir det ikea med familjen så jag tänkte att jag skulle passa på att köpa lite svenska julsaker som glögg och annat bra. Givetvis får vi inte glömma julmusten, vad vore en jul utan must!?
 
 
 

What a bummer!

Fyra virriga au pairer som ska gå på bio efter en lång jobbdag slutar inte alltid riktigt som det ska. Tjejerna jag träffade igår ville gå och se den sista Breaking dawn filmen och frågade om jag ville hänga med. Som tur är har jag en värdmamma som är toppen och hon tyckte absolut att jag skulle gå så det innebar att jag fick sluta två timmar tidigare och det klagar vi inte på! Blev upplockad och vi åkte till mallet i god tid, vi köpte våra biljetter och gick in i salen där vi blev överlyckliga för att vi lyckades få de bästa platserna. Trodde att det i princip skulle vara fullt där inne i och med att alla är lediga imorgon men nej så var det inte som tur var. Men den lyckan höll inte speciellt länge.. Efter att ha suttit där inne i en halvtimme och tittat på reklam så började äntligen filmen men till vår förtvivlan är det inte Breaking dawn som börjar utan en helt annan film. Konstigt tyckte vi då vi var säkra på att vi var på rätt ställe. En hel del andra människor försvann snabbt ut ut salongen och vi tänkte att de kanske sa till att fel film visades eller nått men icke så efter en stund gick vi ut och insåg att vi faktiskt var på fel ställe så vi sprang in i det andra rummet där filmen redan hade börjat. Självklart var det smockfullt så vi fick sitta på första raden, tjoho!! Så cirka två timmar senare kommer vi ut från bion glada men med nackspärr och huvudvärk, lyckat värre!

Raindrops keep fallin on my head..

Jaha mina vänner nu är jag här igen. Ny stad, ny energi kanske vad vet jag. I alla fall har jag hittat lite energi till att hålla bloggen uppdaterad i övrigt så känns det fortfarande som att jag är jetlagged eller nått för jag kan knappt inte hålla ögonen öppna. Vädret har nog också med det att göra för jag blir alltid seg när det är dåligt väder och just nu ösregnar det ute vilket det också har gjort hela natten och större delen av dagen. Tittade på film med lilltjejen idag och fick då kommentaren "if you're gonna take a nap you have to go to your room!" Jaha ja, så nu får man inte ens vila lite i soffan. Här är det bäst att lyssna annars vet man inte vad som händer!
 
Nu blir det en liten powernap på 15 minuter och sen ska jag bege mig ut i det vackra vädret för att träffa en tysk tjej, förhoppningsvis lyckas jag hitta ett paraply någonstans i huset innan jag går. Håller tummarna för att jag inte ser ut som en dränkt katt när jag kommer fram!
 
och till mina tjejer som läser bloggen med google översättning (jag vill inte ens veta hur det ser ut): I miss you like crazy, 6 more months until I see you guys again. Really hope that I will see you before that though. Don't forgett that we have to have a skype date soon! Love you!
 

The bus

Ännu en dag är över och nu börjar människorna i detta landet att göra sig redo för Thanksgiving och det gör även vi. En enorm kalkon inhandlades idag bland många andra saker och på torsdag kommer massa släktingar och det är äntligen dags. Ska bli kul att få uppleva denna högtid på riktigt och speciellt att få testa en av rätterna som bland annat består av sötpotatis och marshmallows, något som är en väldigt konstig kombination enligt mig men vem vet det kanske är jättegott.
Dagen rullade på och gick väldigt fort, dock har barnen inte riktigt vant sig vid att ha mig här än men det är på väg åt rätt riktning. Det är inte lätt att vara den första au pairen i familjen ibland men samtidigt är det hur kul som helst! Hade skumkrig med O idag, låg och skrattade på golvet båda två. Eller ja, jag på golvet och hon i badkaret. Ett tag kunde jag inte se henne alls för hon var helt täckt med skum. Råkade kanske hälla i liiiiite för mycket bubbelbad i vattnet..
 
Körde bil för första gången i San Rafael idag och det gick toppen. Fick köra bussen som min värdmamma kallar den och ja, jag kan väl inte annat än hålla med om att det är en väldigt stor bil. Dock var den enkel att köra men parkeringen är väl inte lika rolig kanske, speciellt inte om man måste tränga sig in mellan två andra bilar!
Fick även min telefon idag och det blev en iphone vilket jag är väldigt glad över för nu kan jag nå er där hemma lite lättare. Imorgon väntar ännu en arbetsdag och på kvällen ska jag träffa några av tjejerna som bor i området, ska bli kul att få träffa lite nytt folk.
"bussen"
 

I need some sleeeep!

Under de senaste veckorna har jag inte fått tillräckligt med sömn och igår gick det inte längre så klockan nio crashade jag och somnade på 2 sekunder. Min värdmamma hade sitt födelsedagsparty så huset var fullt med folk och jag tänkte att jag skulle vara lite trevlig och hälsa på alla men så blev det inte riktigt. Jag somnade fullt påklädd med både dator och bok i sängen innan jag vaknade och insåg att jag var tvungen att gå och lägga mig. Fick nog 12 timmars sömn och det behövdes verkligen!
 
Idag blir det bio med familjen och sen ska vi åka en liten runda i området så de kan visa mig olika saker. Nästa vecka är det Thanksgiving som gäller, so excited! I år är det min familj som är värdar så det kommer massa släkt hit och hälsar på, ska bli så kul att få träffa alla!

Starting over again

Känns som att jag inte bloggat på evigheter men det har helt enkelt varit fullt upp. Packning, scrapbooks, hejdån och allt det andra tog all min tid. Min sista dag i Boston var underbar men samtidigt hemsk, får tårar i ögonen bara av att tänka på det. Kan inte fatta att jag sagt hejdå till så fina människor och att jag nu befinner mig på andra sidan av landet. Började morgonen med att packa och städa innan jag tog med mig den nya au pairen och åkte till Orange leaf med tjejerna. Spenderade ett par timmar med dom innan det var dags att säga hejdå. Kände mig helt tom, vi har setts varenda dag i en lång tid nu och jag kunde inte fatta, kan fortfarande inte fatta, att det nu är slut på det. Efter massa kramar, tårar, fina ord och löften om att ses snart igen sa vi hejdå och jag åkte tillbaka hem för att göra klart barnens scrapbooks. Jisses, vilket jobb! Hade jag vetat hur lång tid det tar så hade jag definitivt börjat mycket tidigare. Men resultatet blev bra, jag var nöjd och familjen älskar dom så jag antar att det var värt all tid och stress i slutändan.
Kvällen spenderade jag med min fina familj som bjöd på supergod mat och sen hade vi filmmys. Eftersom att mitt flyg gick tidigt på morgonen fick jag säga hejdå till barnen på kvällen och det var bland det svåraste jag någonsin gjort. Umgicks en stund med min fina lilla tjej tills hon hade somnat och sen gick jag in och pussade lite på lillkillen som redan sov. Hur sjutton ska jag klara mig utan mina fina ungar?! 6 månader till tills vi kan kramas igen!

Flygningen gick bra även om det inte var speciellt kul att spendera 7 timmar på ett plan. Flög först till Phoenix och sen till Oakland.
På plan nummer ett där jag spenderade nästan 6 timmar satt jag jämte en jättetrevlig gubbe som var på semester med sin fru. Efter ett litet tag byter han plats med en annan kille så att han ska kunna sitta jämte sin fru istället. Givetvis hamnar jag jämte en äcklig slisk gubbe istället som började fråga alldeles för mycket frågor. Det känns ju inte direkt bättre när hans vän börjar blinka och säga massa grejer som att slisken kan vara glad att han fick sitta där istället för att sitta inklämd mellan två tjocka gubbar men jag föredrog hellre att han satt mellan två gubbar! Sen början han tjabba om att de ska byta men jo tack, skulle varit tacksam om ni kunde suttit i andra änden av planet istället eller om dom bara kunde varit tysta! Ipoden kom fram så fort det var tillåtet och stannade framme resten av resan kan jag lova!
Plan nummer två var nog det minsta plan jag flugit i, om man inte räknar planet från skydivingen då vill säga, och det märktes verkligen då varenda människa som reste på sig slog huvudet i taket. En gubbe slog huvudet i taket 5 gånger innan han lärde sig, kände mig lagom dum där jag satt och asgarvade åt honom men han bara vände på sig och började skratta han med.
Det satt ingen på platsen jämte min när jag kom så höll tummarna för att det skulle bli en normal person. Självklart kommer en snurrig gubbe som ser ut som en gammal Harry Potter ute på safari och sätter sig jämte mig. Just my luck tänkte jag och som pricken på i:et så stinker han otroligt mycket svett också. Samtidigt som jag satte på fläkten för fullt tänkte jag att det här kommer bli två roliga timmar.
Men självklart upptäcker HP att han sittet på fel plats och att han måste flytta på sig, givetvis sitter han innerst så jag måste flytta på mig och självklart är det då min tur att slå huvudet i taket, just great! Efter ett tag kommer en till gubbe som inte är mycket bättre än gubbe nummer ett men jag antar att det är min vanliga tur. Han var inte lika pratglad som andra amerikanare som tur är så jag kunde sova mig igenom resan.
 
Så efter två flygningar som kunde varit bättre så var jag äntligen framme. Hittade familjen efter ett litet tag där de glatt viftade med skyltar med michaela på. Vi gick och väntade på mina väskor och det var väl aningen pinsamt att säga varje gång efter vi att vi tagit en väska att det var mer på väg. Men två stoora resväskor, en liten resväska och två andra väskor senare så hade vi äntligen hittat allting och kunde åka hem. Vi stannade på en italiensk restaurang innan vi åkte hem. Huset är sååå fint och jag kan erkänna att jag är lite kär i deras badrum, skulle kunna bo där inne! Hittills har vi inte gjort så jättemycket men vi har en hel del småresor att planera och även en del lite längre, can't wait!
Nu håller jag även tummarna för att jag får finbesök från Australien någon gång under mitt halvår här!
 
 
Två av badrummen i huset..

Crazy times!

Som jag nämnde i förra inlägget så har jag väldigt många saker som snurrar i mitt huvud just nu och bloggen har därför blivit lidande. Men jag ska försöka att få ihop ett lite längre inlägg till helgen som kan sammanfatta vad som hänt den senaste tiden. Två dagar tills den nya au pairen kommer och fem dagar tills jag åker, helt galet!
Nu ska jag ut och äta med bästa vän innan vi drar hem till henne för att kolla på valet med de andra tjejerna. Go Obama!
 
Spenderar kvällen med mina fina!
 

KAOS? oh yes!

Mitt liv är aningen kaosartat just nu och därav den dåliga uppdateringen. Mitt huvud är för tillfället fyllt med ord som förlängning, packning, städning, försäkringar, körkort, hejdån och allt annat som ska tas hand om. En vecka kvar här på Östkusten och jag kan inte fatta det. Om en vecka kramar jag om mina fina ungar för sista gången på ett bra tag och säger hejdå till mitt liv här. På ett sätt vill jag väldigt gärna åka över till Kalifornien nu och börja mitt nya liv där men samtidigt är jag inte riktigt redo till att lämna allting här. Så hur handskas jag då med detta? Jo, jag packar lite halvhjärtat, lämnar rummet i totalt kaos och går ut för att umgås med mina fina vänner istället, skjuter upp allt som har med försäkring och körkort att göra. Borde verkligen ta tag i allting med tanke på att det bara är fem dagar kvar tills den nya au pairen kommer och då ska alla mina saker vara ihop packade och jag kan lova er att det är inte lite grejer man samlar på sig under ett år.
När jag började packa så samlade jag ihop alla mina saker och tanken var från början att jag skulle lägga dom i ett hörn av rummet men det slutade istället med att halva rummet var täckt med mina grejer. Trodde jag skulle dö när jag såg allting men nu har jag fått ihop det ganska bra, tror jag i alla fall. Har sorterat och försökt slänga bort så mycket som möjligt av allt onödigt men ni som känner mig vet att det inte blev speciellt mycket då jag är världens sämsta på att slänga bort "onödiga" saker. Kommer säkert att få höra ett och annat från mamma sen när jag kommer hem om detta, haha..
 
Så nu är det då helg och ett ypperligt tillfälle att ta tag i allting som måste göras men vad är då mina planer för dagen? Självklart börjar jag med att åka till mallet med tjejerna. Har i alla fall bestämt mig för att inte köpa en enda sak då jag verkligen inte har plats för mer saker i mina väskor men vi får väl se hur det blir med den saken.
 
Nu är Amanda tillbaka i Sverige igen och jag kan väl erkänna att jag faktiskt är aningen avundsjuk. Skulle också vilja åka hem och krama om alla fina människor där hemma. Sju månader till här i staterna och sen är det äntligen min tur!
 

What happened?

Helg igen, fattar verkligen inte var veckorna tar vägen! Bara fyra veckor kvar tills familjens nya au pair kommer och fem veckor tills jag är klar här. Vad sjutton hände egentligen!? Det kändes ju som att man skulle vara här hur länge som helst men snart är det över även om det fortfarande känns som att jag nyss kom hit.
Ska försöka att ta vara på den lilla tid jag har och göra så mycket som möjligt så jag börjar med att åka in till Boston med Amanda och spendera dagen där. Sen ska jag verkligen försöka planera in en sista helg i New York, det är ett måste!

Cheeeeesecake!

Efter en hel del omplanerande och fixande så var det idag dags för min birthday dinner och självklart valde jag att ha den på The cheesecake factory. Tyvärr kan man inte boka bord där vilket resulterade i att vi fick vänta 45 min innan vi kunde få något bord eftersom att vi var 8 stycken. Så klockan var runt 9 innan vi kunde sätta oss och börja titta i menyerna. När vi ätit upp vår mat var det dags för det som alla väntat på, cheesecake! Min tallrik var dekorerad med ett happy birthday to you, min cheesecake med ett litet ljus och sen fick jag även lite fin sång från tjejerna och tre från personalen. Med andra ord, en toppenkväll med mina fina vänner!
 

Happy birthday

Min dag idag och det känns aningen konstigt att fira utan familjen där hemma då jag är van vid att bli väckt av deras skönsång på morgonen. Dagen var bra, lekte med barnen hela dagen som vanligt och sen när Madde och Jag kom hem blev det först middag som jag fick välja så det blev taco stew och sen underbar chokladmousse och hallontårta.
På kvällen ringde jag tjejerna och frågade om de ville ha lite tårta då vi inte riktigt kände för att ha kvar all tårta då vi precis haft tårta i en vecka ungefär eftersom att det var Maddes födelsedag förra veckan. Självklart tackade de inte nej till lite tårta. Så vi spenderade hela kvällen med att äta tårta och snacka skit som vanligt. Fick även lite svenskt lösgodis av min fina tyska vän som besökt affären Sockerbit i NY, såå gott!
Tjejerna åkte nyss hem och det känns som att det är dags att sova nu innan det är dags att gå upp igen..
 
 
 

Lobsters and cake

Idag hade vi ett födelsedagsbarn i familjen så det firades med hummer och världens tårta! Första gången jag testade på hummer och jag måste nog säga att kräftor är snäppet bättre men det var gott. Jag och barnen spenderade eftermiddagen med att måla en teckning/banderoll till Madde.
Hela veckan har varit otroligt lugn, har inte gjort någonting alls typ och helgen kommer förmodligen bli lugn den också. Amanda kommer nog hit en sväng, annars är det bara till att vänta och se vad den erbjuder.
Imorgon kväll är det i alla fall jobb som gäller så då blir det mys med mina kiddos hela kvällen.
 
 
 

Another weekend

Var världens gladaste när vi kom ut från House of blues igår. The all-american rejects var lika fantastiska som förra gången och boys like girls var grymt bra också, så kul att de är tillbaka igen! Vi hade inte plats nere på golvet, där jag vanligvis brukar stå och trängas när jag är på konsert, utan vi stod uppe på balkongen ovanför istället. Man såg så mycket bättre där, även om det var lite längre ifrån, och man slapp allt knuffandes. The ready set började kvällen och även dom var bra, även om det tog ett tag innan jag fattade vilka de var då de hade fel namn bakom sig när de sjöng. Aningen förvirrande om man säger så.
När det var slut stannade vi en stund på unos för att få lite mat i magen innan det var dags att skynda sig ner till tunnelbanan för att ta sista tåget hem. Den här gången gick jag inte själv i alla fall utan lyckades lura med mig fyra andra tjejer som aldrig hört banden innan, inte illa.
 
Förmiddagen spenderade jag framför datorn och skypade med finaste familjen där hemma. Känns fortfarande konstigt att de är så himla långt bort även om jag har varit här i nio månader nu.
När klockan var halv tre blev jag upplockad av Justine och vi begav oss iväg för att gå på denna månadens au pair möte som denna gång bestod av äppelplockning. Eftersom att jag knappt inte har sett någon skog här alls under min tid så undrade jag vart sjutton dom kunde ha det någonstans och det visade sig att om man bara fortsatte att köra förbi vårt stora köpcentrum i ungefär 10 minuter så var man helt plötsligt mitt ute på landet, något jag verkligen inte förväntat mig. Och när vi väl är där så blir jag ännu mer förvånad, parkeringen var gigantiskt och fullpackad!! Det var en lång kö för att kunna betala och sen börja plocka, visst har jag hört om det här förut men jag trodde verkligen inte att det skulle vara en så stor grej att plocka äpplen.
Justine och jag åt nog lika många äpplen som vi plockade och vi hann även med att klättra lite i träden. Vi hade verkligen prickat in rätt dag då solen sken och det var varmt ute. Vi avslutade mötet med lite nybakta donuts från den lilla butiken de hade där ute innan vi åkte hem igen för att avsluta dagen på panera.
 

Fast & slow

Äntligen helg igen och just nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli tre så att vi kan åka in till Boston. Ikväll är det The all-american rejects som gäller med mina fina vänner. Håller tummarna för att kvällens konsert blir lika bra som den förra.
Igår var vi hemma hos Aileen och spenderade kvällen där. Vi lagade hemmagjord pizza som blev aningen bränd, men ändå helt okej, och slappade. Som vanligt satt vi och pratade i timmar om egentligen ingenting och sen avslutade vi med en film som kanske inte var den bästa. Men det var en bra kväll med mycket skratt, har verkligen världens bästa vänner!

I believe I can fly!

Tiden bara rinner iväg, fattar inte riktigt vart den tar vägen men jag får väl se det från den ljusa sidan och tänka på allt roligt jag får vara med om!
För ett litet tag sen åkte jag hem till min vän Justine för en typisk amerikansk barbequekväll, så mysigt. Alla grannarna plus några till var inbjudna så det var full hus. Vi slappade vid poolen ett tag innan det var dags att käka burgare. Resten av kvällen spenderade vi runt brasan de hade tänt upp och där började även en 4åring flörta lite med oss och han visst hur man ska göra, bra inför framtiden haha! När det var mörkt samlades alla runt elden och vi grillade S'morse som är en typisk amerikansk grej och jisses vad gott det var. Vi fick även namnet förklarat och det passar väldigt bra. S'morse = some more, vilket kom från att barnen alltid frågar om de kan få lite mer. Grillade marshmallows och choklad mellan grahamskex, en bra kombination!
 
Det var fullt upp i helgen, i fredags efter jobbet spenderade jag en stund nere på mitt rum och vilade en aning då jag för tillfället har dragit på mig en envis förkylning men på kvällen blev jag upplockad av mina fina vänner och vi begav oss till affären för att inhandla allt vi behövde till vår sleepover. Det är inte ofta man får ha huset för sig själv när man är au pair så nu när J's värdfamilj var borta passade vi på att laga lite mat, dansa runt i huset, vara uppe alldeles för sent, lyssna på hög musik och lite annat kul som man kanske inte gör annars.. Det hela slutade med att vi somnade i soffan runt fem så det var väldigt trötta tjejer som segade sig upp på lördagsmorgonen när klockan ringde. Självklart hade vi planer under morgonen så sova fick man ju inte göra. Var tillbaka hemma runt ett och spenderade hela dagen i sängen då förkylningen var ännu värre.
På kvällen tog jag bussen och subwayen till Amanda för att spendera natten där. Det händer alltid någonting när jag åker tunnelbana! Är det inte ett söndrigt tåg eller en gammal gubbe som stöter på en så hamnar man ju givetvis mitt i ett bråk mellan ett gäng tjejer. Det hela slutar med att halva tåget skriker allt vad de kan och en tjej får dra ut sin kompis för att denna inte ska börja slåss. Ibland börjar man ju undra alltså..
 
I helgen var det då dags, dagen som jag både längtat och fruktat var äntligen här. Amanda och jag satte oss tidigt söndagsmorgon i bilen för att åka till Maine. Där väntade New England skydive på oss och vi skulle alltså bege oss upp i ett flygplan för att sen hoppa ut. Fattar inte att jag verkligen gjorde det, jag som är så otroligt höjdrädd! Dagen blev väl kanske inte riktigt som planerat då vi efter en timmes "lektion" fick vänta tre timmar innan vi kunde hoppa på grund av att det var för mycket vind.
Vi satt därför tre timmar i bilen och halvsov, frågade dock Amanda om hon inte ville vara med de andra människorna och spela amerikansk fotboll eller något som var ungefär fotboll/baseboll/handboll men det ville hon inte, förstår inte detta!
Helt plötsligt ropade de upp våra namn och det var dags att bege sig upp mot molnen. Först fick vi ta på oss otroligt fina jumpsuits och självklart fick jag den vackra gula dräkten som jag och Amanda tidigare skrattat åt, hej flygande jättebanan! Mötte även Matt, killen jag skulle hoppa med och fick allt som behövdes och när jag stod där i min egna lilla värld fick jag plötsligt en kamera mitt i ansiktet och fick då även möta kamerakillen som skulle hoppa med oss och filma mig. Det var väl aningen nervöst på vägen upp och kamerakillen hjälpte ju verkligen till när han efter ett tag satt med en skruv i handen och sa att den kom från flygplanet, så tack för det! När dörrarna öppnades var mina tankar ungefär "vad fan gör jag!?!?" och helt plötsligt störtade vi ner mot marken. Känslan var otrolig, skrämmande samtidigt som den var underbar. Kamerakille dök upp under oss och under ungefär en minut var det fritt fall som gällde. Filmen och bilderna från fallet är allt annat än vackra men det är väl inte speciellt konstigt då man störtar rakt ner i 200km/h.. Helt plötsligt blev det tvärstopp och jag kollade upp bakom mig för att se att fallskärmen var ute. Vi seglade runt uppe i luften en bra stund och jag verkligen njöt av hur underbart fint det var. Landningen gick toppen och där nere väntade kamerakillen och ville att man skulle prata igen vilket var lite svårt då man inte riktigt var i sitt sinnes fulla bruk. Det var utan tvekan det galnaste, underbaraste och bästa jag någonsin har gjort. Fick frågan om jag kunde tänka mig att göra det igen och ja, absolut att jag kan!
 
Tiden går som sagt väldigt fort just nu men det är inte så konstigt då det är jobb som gäller hela dagarna och varenda kväll spenderar jag med tjejerna. På två veckor har jag kanske haft två kvällar då vi inte har gjort någonting men annars är det fullt upp, älskar det! I helgen har jag lyckats övertala tjejerna till att följa med och se The All-American rejects vilket blir andra gången för min del detta året men vem tackar nej till att se dom igen!? Inte jag i alla fall. Can't wait!
 

Silver Bay in pictures

 

Silver Bay

Helgen gick som vanligt alldeles för fort, speciellt med tanke på att jag denna veckan inte fick någon riktigt helg. Spenderade 6 timmar i bilen i fredags då det var dags att bege sig till Silver Bay för att plugga klart mina credits för detta året. Vi var bland de första att komma dit så vi började med att göra varsin namnskylt innan vi begav oss till rummen som inte var så mycket att hurra för. Får väl i alla fall glädja mig med att det var betydligt bättre än plastsängarna vi sov i på au pair skolan. Snäll som jag är gav jag givetvis bort den största sängen och tog den pyttelilla.. Under kvällen droppade det in fler och fler människor och vi hade lite genomgång om helgen. Det var för det mesta det vanliga att man ska passa tider, ingen alkohol eller cigaretter inomhus, inte förstöra någonting osv.. Känns som att man har hört allt det där ett antal gånger nu.
 
Efter det satt Lajla och jag kvar och pratade med några av de andra tjejerna, bland annat två svenska tjejer. När det sen var dags att sova låg vi som vanligt uppe och pratade alldeles för länge. Helt plötsligt känner jag att någonting stort landar på mitt huvud så givetvis börjar jag skrika vilket inte är så bra med tanke på att väggarna var papperstunna. Lajla försöker prata bort det och sa att det förmodligen bara var ett hårstrå eller något men jag kan som vanligt inte låta det vara utan känner hur hela jag ryser så vi tänder lampan och mycket riktigt, där på min huvudkudde sitter ett stort och äckligt kryp. Har ingen aning och vad för slags kryp det var mer än att det var äckligt. Så vi bär ut min kudde i hallen där Lajla skakar av det så det ramlar ner på govlet medan jag står intryckt i hörnet och tittar på. När L är på väg att stänga dörren igen ser jag hur det börjar röra sig mot vårt rum igen, inte en chans att jag går och lägger mig igen när jag vet att den där saken kan komma in! Så ut med en sko i högsta hugg börjar jag slå på golvet med ögonen stängda innan jag går in ingen för att försöka få lite sömn.
 
Lördag morgon var det upp tidigt som gällde för klockan 9 var det dags för lektion nummer ett, Amerikanska högtider. Vi pratade lite om olika slags högtider som finns här, vad många länder har gemensamt och vad vi har som inte USA har. Vi svenskar nämnde självklart midsommar och valborg. Kan väl dock inte påstå att jag lärde mig speciellt mycket nytt, vår lärare var lika gammal som mig så han hade väl inte världens koll heller om man säger så.. Lektion nummer två bestod av en fotokurs som var aningen seg ibland men det var bra tips man fick.
Efter en mindre god lunch hade vi dagens längsta lektion som var Manage your life, time and money. Den var intressant och rolig, speciellt när vår lärare skulle visa hur det går till när vi tjejer köper skor. Kan väl påstå att han inte riktigt vet hur det går till. Vi fick även avsluta med lite monopol och självklart vann min grupp.
 
Vi hade även fått höra att en storm kanske skulle komma och det gjorde den verkligen. Vi satt ute och tittade på molnen som rörde sig i takt med autobahn ungefär och sen bara slog det till. Himlen blev helkonstig och vi kunde se regnet innan det kom ner till oss så vi sprang in. Några stackare var dock för långt bort så det såg ut som att de hade duschat med kläderna på ungefär och självklart försvann strömmen lika fort men det var väl ganska väntat med tanke på att vi befann oss mitt ute i skogen. Efter lite freetime och en nap begav vi oss till ett av de få husen som hade en generator så där hade vi i alla fall ström. Lektionerna blev lite omkastade då några blev inställda så alla fick ha creative story telling istället och jag kan väl inte påstå att jag hade några höga förväntningar direkt men vilken kväll det blev, vi skrattade non stop hela kvällen kan jag lova.
Vi fick börja med att skriva ner 7 personer, 7 platser, 7 hinder och till sist 7 slut. Sen valde lärarna ut en av varje sort och vi skulle göra en historia och spela upp den. Vår handlade om en förre detta modell som nu är alkoholist som släppte ut en gorilla, som kidnappade ett barn. Sen räddade hon barnet, var med på Ellen Degeneres och blev känd igen. Ingen aning om hur vi fick ihop allt men kul var det.
Sen fick några i gruppen olika lappar med namn på och när namnet lästes upp skulle man gå upp på scenen och vara med i ett drama. Jag var en fågel och jag kan säga att det inte är speciellt lätt att springa runt och låta som en fågel allt vad man kan samtidigt som man skrattar!
 
När vi var färdiga med alla våra saker bjöd lärarna på en show och första delen var ett orakel. Vi fick ställa frågorna och lärarna fick säga ett ord var och sen skulle det bilda en mening och ett svar. Det gick väl lite sådär med tanke på att det första blev: "What will we have to breakfast tomorrow?" "Kinky food and sex"...
Sen var det dags för lite blind dates och killarna bestod av Batman, en gay dinosaur och tomten. Har nog aldrig skrattat så mycket som jag gjorde då!
Efter det gick vi tillbaka till rummen och då hade vi givetvis en jäst på rummet. Trodde att jag skulle dö när jag såg en enormt stor svart grej krypa omkring. Lajla trodde att det var en kackerlacka vilket inte gjorde saken bättre. Efter lite om och men använde vi oss av teamwork då L slängde en handduk över den så att den inte kunde hoppa iväg, för hoppa gjorde den verkligen, medan jag återigen stod där med skon i högsta hugg och skrek samtidigt som jag slog i golvet. Men till slut kunde vi äntligen gå och lägga oss och det behövdes verkligen då jag hade världens dunder huvudvärk men självklart får vi inte sova. Givetvis får idioterna utanför för sig att de ska få igång en gammal generator och det låter som att de ska riva hela huset ungefär. Efter att ha stått ut med oljudet i en timme slutar det och vi kunde äntligen somna.
 
Söndagen var en kort dag ute i Silver Bay så den gick ganska fort. Vi började med en musik klass och avslutade med en Amerikansk slang och kommunikationsklass. Fick veta att de för nått år sen sa till alla svenska au pairer att de inte fick bada i sjön där, kanske ska tillägga att det var mitt i vintern och is på sjön.. Så det är vad Amerikanare tror att vi gör i Sverige. De tror även att vi är läskigt långa och att alla är blonda. Det nämndes även något om isbjörnar i trädgårdarna men tror inte att jag ska gå in mer på det..
Sen började vi vår långa resa hem men som vanligt sov jag mestadels av vägen så det gick ganska fort och när jag väl kom hem var det dags att sova igen så har ingen aning om vart söndagen tog vägen.
 
Nu är det måndag, arbetsdagen är över och nu ska jag gå ut och träffa tjejerna!
 

Only two more to go..

I onsdags var det dags för ytterligare ett underhållande au pair möte som denna gången hölls på Salem Willows, ett typiskt amerikansk ställe med massa spel och grejer. Åkte dit med Kajsa, en ny tjej i min grupp och som vanligt var jag först även om jag egentligen var sen. Vet inte inte riktigt vad övriga i min grupp har lärt sig klockan eller att man borde komma i tid för det gör dom inte det är en sak som är säker.
Insåg ganska tidigt under kvällen att jag hoppas att det inte skulle bli något långt möte då jag även ikväll stötte på mina kära vänner myggorna som har utvecklat någon slags kärlek till mina fötter. De är redan totalt täckta av alla myggbett jag fick sist när jag var ute med tjejerna men det hindrar inte myggorna från att ge mig några till. Gjorde säkert ett väldigt bra intryck på de nya tjejerna i gruppen där jag satt på huk och kliade på mina fötter eller studsade omkring lite överallt för att försöka få det sluta klia. Givetvis lyckades jag inget vidare utan såg nog ganska löjlig ut där jag stod, myggjävlar! Som tur var stannade vi inte speciellt länge utan tog en snabbsväng runt området, gick ner till havet som för övrigt var väldigt fint och sen åkte vi hem igen.
 
Idag har jag varit ledigt vilket har varit otroligt skönt. Passade på att skypa med min fina familj där hemma och fick bland annat veta att de ska riva ut fönstret i mitt rum imorgon. Frågan just nu är ju om jag kommer att känna igen mig när jag kommer hem igen då hela huset kommer att se annorlunda ut.
Nu sitter jag här och väntar på att Lajla och Justine ska komma hit, ikväll är det film hos mig som gäller. Så nu håller vi bara tummarna för att on demand har något bra att erbjuda för annars får vi väl pallra oss bort till redbox och hitta någonting annat..
 
Imorgon är det mallet som gäller som så många gånger tidigare men man kan aldrig få nog av shoppingen här, speciellt inte när det är så billigt. Dock är ju bara frågan hur jag ska lyckas med att få med mig allting hem igen. Jag som är en riktig sparare och värdelös på att slänga saker och sen blir ju inte saken mycket bättre av att jag är sämst på att packa, riktigt värdelös. Just nu tänker jag bara på när jag skulle åka hit, klockan tolv kvällen innan försöker jag få ihop allting i min väska utan att det ska bli alldeles för mycket men det gick inget vidare. Har alltid tankar i mitt huvud som att "den där kan ju vara bra att ha", "den där måste jag ha med mig", "hm den där har jag glömt bort att jag ens har så varför inte ta med den" osv.. Så det slutar alltid med att jag har med mig alldeles för mycket kläder men ändå står jag alltid där och känner att jag inte ha med mig tillräckligt även om jag  använder långt ifrån allting jag har med mig eller att det just är en enda grej som saknas. Så klockan tolv kvällen innan jag skulle flytta till USA för ett år står jag där, mitt i hallen med saker utspridda över hela golvet, aningen förbannad och försöker få i allting i en väska som då kändes pytteliten men som i själva verket är stoor.
Nu sitter jag här, nästan 9 månader senare och inser hur mycket jag har köpt på mig under den här tiden och hur mycket saker det är som jag behöver få med mig hem på något vis. Vill inte ens tänka på den dagen då det är dags att packa väskorna eller hur lång tid det kommer att ta, får ont i magen bara av att tänka på det.. Så nu kommer jag ta en dag i taget och göra min garderob ännu större.
 
Mina framtidsplaner går än så länge som planerat och första steget är nu klart, nu är det bara till att vänta och hoppas på det bästa. Ska verkligen bli kul att se hur allting går och vart jag kommer att ta vägen. Har trots allt bara 2 månader kvar här nu, helt galet. Vad hände med mitt år? Året som förut kändes oändligt, året som skulle vara hur långt som helst. Nu är det nästan slut och jag kan inte förstå var det har tagit vägen. Men när jag tänker efter på hur mycket jag gjort och hur mycket jag fått uppleva under resans gång så känner jag mig ändå väldigt nöjd. Snart är sommaren över och den har varit toppen, har träffat nya härliga människor, sagt hejdå till underbara vänner och haft en toppentid. Nu hoppas jag bara på att resten av året fortsätter likadant!
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0