Only two more to go..

I onsdags var det dags för ytterligare ett underhållande au pair möte som denna gången hölls på Salem Willows, ett typiskt amerikansk ställe med massa spel och grejer. Åkte dit med Kajsa, en ny tjej i min grupp och som vanligt var jag först även om jag egentligen var sen. Vet inte inte riktigt vad övriga i min grupp har lärt sig klockan eller att man borde komma i tid för det gör dom inte det är en sak som är säker.
Insåg ganska tidigt under kvällen att jag hoppas att det inte skulle bli något långt möte då jag även ikväll stötte på mina kära vänner myggorna som har utvecklat någon slags kärlek till mina fötter. De är redan totalt täckta av alla myggbett jag fick sist när jag var ute med tjejerna men det hindrar inte myggorna från att ge mig några till. Gjorde säkert ett väldigt bra intryck på de nya tjejerna i gruppen där jag satt på huk och kliade på mina fötter eller studsade omkring lite överallt för att försöka få det sluta klia. Givetvis lyckades jag inget vidare utan såg nog ganska löjlig ut där jag stod, myggjävlar! Som tur var stannade vi inte speciellt länge utan tog en snabbsväng runt området, gick ner till havet som för övrigt var väldigt fint och sen åkte vi hem igen.
 
Idag har jag varit ledigt vilket har varit otroligt skönt. Passade på att skypa med min fina familj där hemma och fick bland annat veta att de ska riva ut fönstret i mitt rum imorgon. Frågan just nu är ju om jag kommer att känna igen mig när jag kommer hem igen då hela huset kommer att se annorlunda ut.
Nu sitter jag här och väntar på att Lajla och Justine ska komma hit, ikväll är det film hos mig som gäller. Så nu håller vi bara tummarna för att on demand har något bra att erbjuda för annars får vi väl pallra oss bort till redbox och hitta någonting annat..
 
Imorgon är det mallet som gäller som så många gånger tidigare men man kan aldrig få nog av shoppingen här, speciellt inte när det är så billigt. Dock är ju bara frågan hur jag ska lyckas med att få med mig allting hem igen. Jag som är en riktig sparare och värdelös på att slänga saker och sen blir ju inte saken mycket bättre av att jag är sämst på att packa, riktigt värdelös. Just nu tänker jag bara på när jag skulle åka hit, klockan tolv kvällen innan försöker jag få ihop allting i min väska utan att det ska bli alldeles för mycket men det gick inget vidare. Har alltid tankar i mitt huvud som att "den där kan ju vara bra att ha", "den där måste jag ha med mig", "hm den där har jag glömt bort att jag ens har så varför inte ta med den" osv.. Så det slutar alltid med att jag har med mig alldeles för mycket kläder men ändå står jag alltid där och känner att jag inte ha med mig tillräckligt även om jag  använder långt ifrån allting jag har med mig eller att det just är en enda grej som saknas. Så klockan tolv kvällen innan jag skulle flytta till USA för ett år står jag där, mitt i hallen med saker utspridda över hela golvet, aningen förbannad och försöker få i allting i en väska som då kändes pytteliten men som i själva verket är stoor.
Nu sitter jag här, nästan 9 månader senare och inser hur mycket jag har köpt på mig under den här tiden och hur mycket saker det är som jag behöver få med mig hem på något vis. Vill inte ens tänka på den dagen då det är dags att packa väskorna eller hur lång tid det kommer att ta, får ont i magen bara av att tänka på det.. Så nu kommer jag ta en dag i taget och göra min garderob ännu större.
 
Mina framtidsplaner går än så länge som planerat och första steget är nu klart, nu är det bara till att vänta och hoppas på det bästa. Ska verkligen bli kul att se hur allting går och vart jag kommer att ta vägen. Har trots allt bara 2 månader kvar här nu, helt galet. Vad hände med mitt år? Året som förut kändes oändligt, året som skulle vara hur långt som helst. Nu är det nästan slut och jag kan inte förstå var det har tagit vägen. Men när jag tänker efter på hur mycket jag gjort och hur mycket jag fått uppleva under resans gång så känner jag mig ändå väldigt nöjd. Snart är sommaren över och den har varit toppen, har träffat nya härliga människor, sagt hejdå till underbara vänner och haft en toppentid. Nu hoppas jag bara på att resten av året fortsätter likadant!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0